- Stinger -

ett försök med en svensktillverkad modellhelikopter

1986 gjorde värmlänningen Bengt Andersson med sin firma B.A. Hobbykonstruktion här i Bålsta ett försök att skapa en kvalitetshelikopter. Bengt snålade inte på materialet och resultatet blev mycket bra, men i gengäld blev helikoptern rejält tung (< 7 kg) varför den inte lämpar sig för avancerad flygning, men tack vare sin vikt är den å andra sidan mycket stabil i alla vindförhållanden.

En bidragande orsak till vikten är att den är utrustad med en Tanaka 2-takts bensinmotor typ TED-232 om 22 ccm³. Enbart den väger över 2 kg. Den har f.ö. en märklig bensinmatning bestående av en filtkonstruktion försedd med tyngder som ska suga upp bränslet ur bensintanken oberoende av hur helikoptern lutar. Men det är ganska smart, för den fungerar som filter samtidigt. Med en så här stor helikopter är det rejält om plats under huven som för övrigt är tillverkad helt i glasfiber utan separat vindruta. Osäkert om det var meningen att det skulle blivit en om tillverkningen hade kommit igång på allvar.

Nu blev det inte så. Den utländska konkurrensen blev för hård och fram till 2011 var den här Stingern det enda kända exemplaret som överlevt. Då hörde nämligen Stefan Limé av sig (fotograf och även han boende i Bålsta) och hade en komplett Stinger stående. Han hade som ung sparat i två år för att kunna köpa den i en hobbyaffär i Sundbyberg där den stod i skyltfönstret. Så nu finns det åtminstone två. Och Bengt har personligen leveransflugit dem bägge förstås. Eller man kanske ska säga leveranshovrat. Han var inte någon mästerflygare, utan det var det mekaniska som var utmaningen för hans del.

Bengt avled 1998. I och med hans bortgång slutade det enda försöket hittills att tillverka en svensk modellhelikopter för produktion.

Såvitt vi vet köptes de flesta Stinger på plats hos Bengt här i Bålsta. Dans exemplar av Joakim Dörners far bosatt på Lidingö. I stort är den i originalskick vilket troligen beror på att de aldrig lyckades lära sig flyga modellen. Betänk att på den tiden var flygsimulatorer ovanliga och persondatorer kostade en förmögenhet. Man fick försöka så gott det gick på egen hand. Den här modellen har bara hovrat på låg höjd. Enligt Joakim slog den ikull en gång, men förståndigt nog hade de aldrig huven monterad när de övade. Det enda som skadades var rotorbladen. Sedan dess har den mest samlat damm. Vid provflygning efter att den kommit tillbaks till Bålsta visade det sig att det gamla mekaniska gyrot kompenserade åt samma håll oavsett om modellen girade vänster eller höger vilket kan vara förklaringen att Dörners aldrig fick ordning på den. Nu återstår att försöka få tag på ett mekaniskt gyro som fungerar. Notera att vid provflygningen användes ett GWS-gyro som man eventuellt skulle kunna gömma under originalkåpan. Det gyrot tillsammans med ett Hitec-servo från samma tidsepok fungerar i alla fall klockrent ihop. Ett modernt snabbt digitalservo skulle troligen inte vara så bra ihopkopplat med ett piezogyro ur den första generationen. Servot skulle antagligen hinna gå ut i ändläge innan gyrot är med på vad som hänt. Resten består av gamla Sanwa-servon som är såpass långsamma att det kan vara tveksamt om de kan vara kvar annat än om man enbart ska hovra lite. Man vill helst att det ska hända nånting när man drar i spakarna. Inte en stund efteråt.
Stingern borde också förses med torderade rotorblad (vridna likt en propeller) av PEA's fabrikat för att bli i riktigt originalskick. KKK-helikoptern som i princip är lika tung och utrustad med en liknande bensinmotor (fabrikat Echo) vill bara inte lyfta ovanför markkudden med helt symmetriska rotorblad. Semisymmetriska eller sådana med platt undersida kräver åtminstone den. Troligen gäller samma för Stinger.

2004 återbördades Stingern till Bålsta och modellflygklubben Busy Bee där Bengt själv en gång var medlem.

Det fanns två köpalternativ: Om man ville fick man montera ihop helikoptern själv och Bengt stod för slutjusteringarna, eller så köpte man modellen färdigbyggd. Vilketsom, Bengt provhovrade alla helikoptrar han tillverkade innan köparna fick ta över. Han var enligt klubbkollegorna som var med på den tiden dock ingen större flygare utan höll sig till det han kunde bäst, nämligen det mekaniska.

Läs vad Allt-om-Hobby tyckte om Stingern.
Detta stod i AoH 1985 medan Bengt alltjämt var i uppstartsfasen.

Året efter, 1986, gjordes en mer fylligare artikel.


Till slut lite fler bilder där man tydligt ser släktskapet med Schlüters konstruktioner:


Och efter diverse pillande på förgasaren och utrustad med ett modernt gyro kom den minsann inte upp i luften en sen kväll i slutet av augusti.
Tyvärr var det såpass mörkt att kameran inte hann med riktigt så det blev suddiga bilder

Men nästa dag var det sol och Stingern verkar bete sig mycket stabilt i luften och originalradion Sanwa Module 7H från 1986 funkar den med.
Ett problem är dock att motorn verkar sacka efter en stund. Ev. behöver den en översyn såvida det inte är så enkelt som att förgasarmunstyckena inte står korrekt?

Här lite närbilder